Det finns inget riktigt paradis

Hej alla människor!!! :D

Just nu är jag i en sådan där sömndrucken stämning med ögonlocken halvt nere och håret på ända. I en sådan sits kan jag skriva vadsomhelst och ingenting, om ni förstår vad jag menar. I ena ögonblicket sitter jag i typ fem minuter med idétorka och i nästa brinner fingertopparna när de smattrar över tangenterna.
   Min syrra ringde nyss och jag kunde inte låta bli att bli irriterad på henne. Fråga inte varför, jag har inte direkt någon vettig anledning. Sen skulle jag prata med pappa, som hör som en kratta (hela vår familj är halvt döva) och jag blev bara än mer irriterad när jag höjde rösten för var gång han sa "va", och med tanke på att mamma sov kunde jag liksom inte skrika ut som jag skulle gjort i normala fall. Gaaaahhh!!!! Men som alltid lyckas jag lägga band på mig och tillslut försvinner allting utanför min lilla "bubbla". Fast egentligen har ilskan inte försvunnit. Den ligger och trycker någonstans djupt inombords och hindrar mig från att slappna av.
   Nu har Molly fått fnatt igen. Hon kutar runt som en jävla dåre över golvet och helt plötsligt stannar hon och ger ifrån sig ett ömkligt läte. Dampunge. Jag har inte fått damp idag eftersom att jag var ledig :D Sov hela natten utan att vakna och steg upp kl 11 för att sedan sitta två timmar framför tv:n och sega med frukosten, samtidigt som jag skakade på huvudet åt en jättetöntig ohlsen-film där båda tvillingarna fick två extremt heta killar och det slutade med att alla blev vänner. Hallå???? Sällan att det skulle hända i verkligheten. Allting och ingenting rullar på så bra som i filmer och sagor. Det finns inget "och de levde lyckliga i alla sina dagar". Eller hur? Man lever för de stunder och ögonblick av sprudlande lycka och glädje, men det kommer alltid finnas mörka dagar i ens liv. Tyvärr är det bara att bita ihop eller resa till ett paradis som endast finns i fantasin. 


                                    

KarateKid/Molly verkar vara sur på mig. Hon attackerade mig precis och borrade in klorna i benet på mig. Jag får väl ta och se hur det är med henne, jag menar, jag vill ju inte bli attackerad igen. Hon har fått mig att blöda två gånger!!! Trots det är hon den gulligaste som någonsin levt på denna jord :) lr, nja, än så länge... hahaha!

Måste väl gå och lägga mig nu, det är ju skola imorgon. Usch. Pok, vi hörs!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0