En konversation om konversationer

Förra inlägget ska jag väl inte ens tala om... Galna lilla Anna fick värsta flumattacken och gav sig på tangentbordet i all sin hast. Jag kunde inte annat än skratta och låta henne vara. Det får helt enkelt vara hennes lilla stund i rampljuset <3

Nu lider måndagen mot sitt slut och det är jag mycket glad för. Nu är både naturkunskapsprovet gjort och även engelska nationella muntligt. Det tog sin tid, då resten av klassen fick gå, medan några fick stanna kvar och vänta i en halvtimme innan de fick gå in, med mig inräknad. Jag satt där då med Fredrik och Arpi och disskuterade helt enkelt om vad som är irriterande i konversationer (egoprat, avbrytningar, när folk inte lyssnar, m.m) och vad man kan och vad man inte kan tala om för människor. Det är stor skillnad på vad man kan säga till sina vänner och vad man kan säga till sina föräldrar t ex. Miss Backman vart lite förbryllad när jag sade detta och ville förstås veta varför jag inte kunde prata så mycket med mamma och pappa... Tja, det går väl inte liksom att förklara! Men ni vet väl vad jag menar? Med föräldrar pratar man mest om skolan, åtminstone jag. Vad finns det annars att säga? Med kompisar kan man ju faktiskt lätta på hjärtat och berätta vad som försiggår i livet, så länge det inte blir för mycket "egoprat". 
  
Dessutom har ju folk en tendens att hantera känslor på olika sätt, vilket vi också pratade om. Vissa tycker om att tala om sorgen eller ilskan, andra trycker ned dem. Jag är ju inte direkt en person som trivs med att prata känslor, och nej, alla tjejer vill faktiskt inte göra det! Tycker inte riktigt om i alla typ romantiska komedier när killarna säger: "Ånej, nu vill hon prata känslor" (panikslaget). Det vill väl killar också? Eller är det för feminint? I så fall är väl jag lika mycket man som en och annan muskelknutte. Nej, ibland behöver man rensa luften helt enkelt, på både gott och ont.

Det tuffaste av veckan är nu över och jag ska väl ta och däcka i soffan tills middagen är klar.
POK

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0