Tråkiga Tisdagen

Anna o tessi tittade förbi igårkväll, vilket var mkt trevligt. Vi bor egentligen inte så långt ifrån varandra, men om vi ska ses blir det åtminstone ett par timmar, men nu var det bara en sån där snabb grej. Lika trevligt iaf. Tittade på gamla bilder och garvade åt vår bdb satena :P
   Molly sover nu då. Jessi har dragit och jag är ensam... igen... har varit ute och joggat i 20 min (fett stolt) fast det var jätteklibbigt samtidigt som det var kallt, jag fick jätteont i öronen. Idag ska jag måla garderoben nere i källaren, får se hur det blir. Jag menar jag är ju inte direkt en da Vinci lr michelangelo (har pluggat renässansen och är ganska bra på det nu... NOT! Men jag försöker sprida min sk kunskap.) Jag får 70 kr i timmen av päronen, vilket är väldigt bra eftersom att scandic inte vill ringa tillbaka om nåt jobb i veckan... lite putt blir man då. 
  
Orka skriva mer. Hitta på nåt annat istället för att läsa... :P bläblä

Kram på er

Söta(-rä kan) ingen vara...

Heeeeeeeeeeeej!

Jag har "åh-så-söt"-vibbar nu, molly har ju kommit. sötis molly. orkar inte berätta om min helg, dessutom kanske det inte är så intressant för er, men i förbifarten kan jag berätta att jag, anna, tessi och sandra har varit i väsby c idag och det har varit väldigt trevligt. de sov över från lördagen till söndagen och vi trodde att vi hade sovit till ett på dagen, men det visade sig att den var tolv, för klockorna skulle vridas tillbaka en timme för vintertid...
   När jag kom hem var ju molly där och jag har förföljt henne hela kvällen. Jag kan inte sluta titta på henne, hon är så söt att det inte är sant! Sen var jag rädd att hon skulle fastna någonstans. Men sen började jag tröttna när hon ville ner till källaren hela tiden. Så, vad gjorde jag då? Jo, satte mig här såklart, framför datorn. Mitt femte hem. Jag kan berätta om alla mina s.k hem:

Lista över hem

• 1:a hem - huset i sollentuna (vilket jag är i för nuvarande)
• 2:a hem - landstället i rättvik (tycker dte är så skönt att åka dit för att koppla av och strunta i plugg och sthlmsstress för en stund)
• 3:e hem - söderhamn (där en mkt nära familj till oss bor och där jag praoade på en simhall och bodde hos dem i 2 veckor. Sen bodde jag där ytterligare 2 veckor i somras för jag hade tråkigt i sthlm och inga kompisar var hemma. Dit åker vi då och då på t ex nyår, julafton, halloween, m.m.)
• 4:e hem - tv:n (min belöning efter skolan, haha. Det är skönt att bara slappa framför rutan och varva ner lite.)
• 5:e hem - datorn. (Jag föredrar faktiskt tv:n framför datorn, men nu när jag skaffat blogg kan det vara lite trevligt ibland att få saker ur sig.)

Rudbeck skulle ju egentligen räknas eftersom att man tillbringar största delen av året där, tyvärr... men jag vill inte tänka på skolan nu. Därför låter jag det vara osagt.

Tror inte jag har så mkt mer att tillägga faktiskt, men jag får väl ta och komma på något intressant ämne att prata om imorgon.

Pok (spec till jessi - kom hem och vakta katten med mig!!! Jag kommer vara ett vrak när du kommer hem...)



HÖSTLOV!

JAAAAAAAAAAAAAAA!!!! HÖSTLOV!

Jag är lycklig :) nu ska jag sova i timmar och glömma plugget för en stund (fast jag är efter i matte och måste göra historia, men det tar jag senare) nu är klockan 12.08 och jag har precis kommit hem från skolan. Hade först sv, som var väldigt roligt, för vi skrev nyheter som några senare fick läsa upp så allvarligt som möjligt. Haha, det gick inte att sluta le. Sen var det innebandyturnering på gympan och det var oxå kul, så jag har haft en bra dag. Fast jag gick upp tidigt för att äta frukost i skolan som var mindre roligt.

Tänker inte vara långvarig för det är tråkigt. Vet inte riktigt vad jag ska skriva... Ni får alla ha ett superskönt lov!

Pussar och kramar <3

                                       


P.S Jag håller er uppdaterade under lovet, fast det kommer nog inte bli så mkt mer prat än om Molly, som kmr på söndag kväll :D ni får ursäkta mitt eviga tjat, men jag tycker hon är jävligt söööööt!!!!

Cha-cha-cha

AAAAAH streeeesssss!!!

Hej. Egentligen är det lugnt, åtminstone i plugget. Det är fredag imorgon och då har jag bara två lektioner! (egentligen tre, men skitsamma) men här hemma känns det som att jag måste göra allting precis just nu. Först, facebook. Lägga ut bilder från en rolig eftermiddag i onsdag - som jag ska berätta om snart. Sen, lägga ut samma på bdb. Sen skriva blogg. Och plugga lite, om jag hinner, vilket inte är särkilt troligt. Men det är efter lovet som allt kommer, inlämningsuppgifter, prov och annat jobbigt.

Okej, om onsdagen då. Förut sa jag att det var ödet att vi inte skulle gå till salsan, men nu hade vi verkligen bestämt oss för att gå. Dels för att vi ville få det gjort, dels för att vi blev mutade med gratis bowling... hehe. Det jävliga var att vi kunde ha fått gå hem efter den andra lektionen, nej förresten, redan efter den första. Ne, istället hade vi bestämt oss och vi stannade i skolan ända tills fyra. Fan fan fan. Fast det var ändå bra att vi inte gick hem, för vi hade roligt. För att få tiden att gå efter lunch tog ju Prince med oss till bowlinghallen (och när jag säger vi menar jag... äh orka räkna upp alla. Vi var väl runt tio pers) och på vägen dit hade vi enorma problem med att hitta. Eftersom att dem bygger om i simhallen gick vi fel två gånger innan vi kom in i bowlinghallen. Sen gick vi in i omklädningsrummet när vi egentligen skulle hitta dem fula bowlingskola. Vilket lokalsinne man har... Iaf, sen började vi spela och alla bara larvade runt och det var riktigt kul. Jag slog en strike oxå, som jag tror var min första eller andra i hela mitt liv. Jag var nära på att vinna, men eftersom att vi spelade i evigheter, typ två timmar, blev jag tvåa eftersom att när therese gjort två strikar i rad och gått om mig, sade hon att hon inte ville spela mer. Haha, ja det var ju passande, just när hon låg etta skulle vi sluta XD busunge...

                                 

Efter bowlingen var det två timmar kvar innan salsan skulle börja. Jag, gabbe och tessi hade tänkt plugga under den tiden, men så kommer Pricne och föreslår att vi ska köra alfapet... och vi sa ok. Så sen satt vi där i två timmar och spelade bokstavsspel. Jag vann stort :D haha - looosers!!! Hursomhelst, sen var det dags för salsan, och jag kan bara säga en sak: pinsamt. Det här var ju vår första salsalektion och det fanns sex-sju andra där som var skitduktiga! Prince drog ut oss tre mitt på golvet och lät oss stampa grundstegen i 45 minuter. Man kände sig lite korkad, fast han tyckte vi var snabblärda. Sen började folk peka och le mot oss och vi bara: nej, nej, nej titta inte på oss! Trots det var det roligt och även om jag kände mig som en inkompetent femåring var det bra att lära sig salsans grundsteg. Det vore ju annars konstigt om man inte kunde grunden, som om man skulle bygga ett höghus och börja med taket. Det funkar helt enkelt inte. Salsan slutade kl 5 - just när man dansträning börjar. Så jag lämnade salsan, gick trappan upp och var framme, uppvärmd och allt :D Sen tog det typ en timme innan jag kom hem eftersom att den satans bussen inte kom tidigare... blä på den. När jag kom hem fick jag fixa middagen sj (egentligen bara att värma kyckling och skära sallad, men ÄNDÅ!!!) Jag hade liksom sett fram emot att dimpa ned på en stol, dricka fem liter vatten och sleva i mig serverad mat. Men icke. Resten av den kvällen molde huvudvärken i skallen på mig som sega kugghjul och jag låg halvdöd i fåtöljen. En fullpackad dag med andra ord.

Jaha. Idag då? Inge spec. Snart höstlov!!!! Jippie! Bara en dag kvar!!! Ska bli så enormt skönt :)
Nu ska jag hjälpa syrran

Kramar från mig

Frågor så det slår lågor...

Hejsan på er

22.00, prick. Har inget särskilt att säga just nu, är lite trött, fast inte så trött att jag kan gå och lägga mig. Jag hatar när jag under dagen stöter på massa roliga grejer, men så glömmer jag bort dem när jag sitter framför datorn. Så vad ska jag skriva... gjorde nåt konstigt skriv-test på hur snabb juag var på att skriva. tydligen skriver jag runt 37 ord i minuten... Det låter ju inte så bra, lr?
   Jag har inset att det finns mycket man inte vet om sig själv och om andra. T ex, min kompis hade lagt ut testet här nedan på vår gemensamma bdb-sajt ("satena" heter vi, ni som undrar, lite konstigt namn, jag vet... men, men) och det fanns en massa grejer hon hade struckit i som jag aldrig hört henne berätta om. Men det var typ riktigt personliga saker och jag är inte typen som pratar djupt med kompisar. Jag tycker inte om att prata djupt alls, inte ens med min syrra. Jag blir bara upprörd och eftersom att jag är ganska känslig kan jag börja grina om jag pratar om grejer som gör ont... Fattar ni hur många som är bra på att hålla masken? Flera jag känner, nästan alla, har någon gång gråtit i timmar, varit deprimerad eller velat dö någon gång. Jag tycker att det låter hemskt, men jag vet själv när jag känner mig nere att efter regn kommer solsken. Då biter jag ihop, trycker in allting och fortsätter. Ibland blir det dock för mycket, då svämmar jag över och tårarna kommer. Men det är sällan, nu för tiden.


Visste du att jag;
( ) hamnat på sjukhus/akuten
( ) förlorat någon jag älskat
(x) bakat sockerkaka
(x) velat dö
( ) lyssnat på samma låt en hel natt
( ) ätit godis istället för att gråta
(x) varit ordlös
(x) hatat värme
(x) skrivit på någons arm
(x) dissat någon som ringt på min mobil
( ) hatat någon som jag egentligen älskar
(x) ångrat mig
(x) varit svartsjuk
(x) har ätit middag med någon jag tycker om
(x) tror på det övernaturliga
(x) har hatat mina föräldrar
(x) hatat min kropp och mitt utseende
( ) spelat gitarr
(x) sjunger/sjungt i duschen
(x) har vibrerat av nervositet
( ) tagit någon på brösten
( ) slängt porslin i väggen
( ) tycker att pengar är viktigare än nåt annat
(/) gillar inte då folk frågar mig saker
(x) drömmer ofta mardrömmar
(x) skulle kunna döda för någon...
(x) skulle dö för någon
(x) har ett smeknamn
(x) somnat på golvet
( ) strulat med någon som är 3 år äldre
( ) åkt buss genom halva sverige
( ) kastat mig framför ett fordon
( ) brutit kontakten med någon för en kyss
( ) tagit min kompis flickvän/pojkvän
(x) cyklat utan händer
(x) känt mig som ett as
( ) kysst mig själv i en spegel
(x) viskat i någons öra
(x) skrapat upp knäna
(x) tuggat på ett grässtrå
(x) hållit i en orm
( ) varit så full att jag inte kunnat gå
( ) trott att jag varit odödlig
( ) kastat min telefon i vattnet
(x) vaknat av att jag gråter
(x) har gråtit i någons närvaro
( ) önskar mig ett liv med en speciell person
( ) har aldrig ätit fisk
(x) har sett en film mer än tjugo gånger
( ) kysser med öppna ögon.. (???)
( ) gillar att städa
( ) har varit lunarnörd
(/) kan tre eller fler språk
( ) har bra självförtroende
(/) tror på gud
(x) är en negativ jävel
( ) drömt att jag varit död
( ) har aldrig druckit öl
( ) trivs med min kropp
(x) är dålig på att säga nej
(x) har någon gång känt dödslängtan
(x) avskyr matte
( ) har varit på hultsfredsfestivalen
(x) har tittat på stjärnorna med en varm känsla i bröstet
(x) hade gosedjur som liten
( ) är emot abort
( ) faller nästan alltid för fel personer
( ) skulle kunna ge vad som helst för någon just nu
( ) hatar mjölk
(x) vet hur det är att tappa andan av någons skönhet?
( )  tycker att alla som inte kan slåss är veklingar
( ) verkligen hatar att gå till tandläkaren
( ) gillar att kasta folk i snön och snömula dom tills dom ber om nåd
( ) vet hur det är att älska någon som är allt för långt borta
( ) älskar någon

 

1.Om du har läst denna listan är du utmanad.
2.Du ska sätta in samma lista och svara på den på din blogg/bdb/whatever!
3.Om du inte gör det så står du inte för vad du har gjort och vad du tycker


Angående vissa punkter:

• Drömmer ofta mardrömmar - jag har haft hemska sådana. Två gånger har jag drömt om att min syrra dog. Och då vaknade jag upp och började storböla. Det var hemskt! När jag vaknade trodde jag faktiskt att hon var borta och jag insåg hur ont det skulle göra... USCH vill inte tänka så. Punkt slut, inget mer om det.

• Har tittat på stjärnorna med en varm känsla i bröstet - älskar den känslan. Jag minns en gång att jag var med två kompisar på mitt landställe och vi hade jätteroligt när vi åkte spark nedför backen. Sen lade vi oss i snön mitt ute på fältet och tittade upp mot stjärnorna. Trots att snön frös min häck till is var jag alldeles varm inombords, för ajg kände mig så lycklig. Det var så vackert att se stjärnorna tindra som tusentals ädelstenar långt där uppe, med mina två bästa vänner vid min sida :D Underbart!

• Vet hur det är att tappa andan av någons skönhet - Japp. Och då menar jag inte bara killar, det har hänt att jag tänker flera gånger: Åh, wow, vad VACKER hon är!!! Sen tittar man på sig själv och tänker: Mä. Haha. Nej, men vissa killar tar andan ur en och får hjärtat att slå snabbare. Kan bara vara någon på stan, matchen eller flygplatsen... ^-^ 

Nu måste jag dra, syrran ska plugga på datan och jag (ängellik som jag är, haha) går väl och gömmer mig i ett hörn någonstans.
Pok


Det är ödet, tydligen

Jag är proppmätt... hej, förresten.

Har ätit pyttipanna och känner mig som en stor ballong. På toppen av isberget ska jag träna om typ en timme... "jippie", hoppas jag inte får håll XD
   Jag tror att ödet har spelat oss ett rejält spratt. Jag, gabbe, anna och tessi har länge sagt att vi ska gå på salsan som är efter skolan och som hålls av en lärare/rastledare/jag-vet-inte-vad-man-ska-kalla-honom/han-strosar-mest-runt, som heter Prince. Vi hade till och med skakat hand med honom och lovat att komma. Flera gånger hade vi planerat att komma, men det var alltid något som kom i vägen: Prince blev sjuk, vi slutade tidigare och orkade inte vänta tills klockan var fyra, vi glömde kläder o.s.v. Men idag hade vi bestämt oss och jag, anna, gabbi och johanna drog till b-hallen för att dansa lite salsa. Vi var taggade och redo, men när vi väl kom fram var hallen alldeles öde. Ingen var där! Varken Prince eller någon annan av danseleverna. Så jag säger bara en sak - ödet. Tydligen är det inte menat att vi ska gå på dem där lektionerna. Samtidigt som jag är lite sur, är jag även lite lättad. Visst, jag går på dans redan, men pardans och salsa är en helt annan sak än den jag är van vid. Det skulle säkert bara ha blivit pinsamt...
   Övrigt: Måndagen över. YES! Bara fem dagar kvar... Hade bild idag och vi skuplterade vidare på våra huvuden. Min har blivit en gammal gubbe, vare sig jag ville det eller inte, och det ser ut som att han drömmer och så putar han med läpparna. Med andra ord - jag har skapat ett gammalt pervo. Inte bra. han ser ut att vara en Bengt-Olof, kom jag och tessi fram till. Hennes ser ut som en lite japan och det är svårt att definiera om det är en kille eller tjej. Hmm... det är svårt det här...
   Engelskan - kursprov för alla som läser engelska A. Great. Just vad jag behövde. Det var JÄTTESVÅRT! Fattade typ ingenting, kände mig som ett enda stort frågetecken. Ibland behövde jag chansa i blindo och det var inte kul.


                               

Längtar efter höstlovet och kommer garanterat att tjata om det i varje inlägg... ni får ursäkta min iver :P

Kraamaar

Jag väljer att tro

 


När människan tog sina första steg på månen tvivlade många. Varför? Man tror på en övermäktig gud men inte på sin egen art? Ibland kan jag fråga mig själv hur det blev som det blev.


Sommaren 2007 åkte jag iväg på konfirmationsläger i två veckor. Dag ut och dag in med böner, psalmer och djupt grubblande rubbade hela min tidigare livsfasad. Jag var där för att besvara en mycket förunderlig fråga: Finns Gud? Sedan hände det. Mitt under en andakt med levande ljus och sargade själar slog det mig. Vem har sagt att det blotta ögat ser är det enda som finns? Livets största mysterium är döden, och det bara för att vi inte vet vad som kommer att hända. Men vi vet att det finns, trots att man inte direkt kan se den. Detsamma med kärleken, kan man se den? Nej, bara tecken på att den finns och ändå tror vi på den. Jag insåg att det här inte kunde vara allt. Det måste finnas någonting större, något mer och något så kraftfullt att det får hela mänskligheten att verka obetydlig. Måhända att det inte är Gud jag talar om, utan om något utöver människans kapacitet, förstånd och kontroll. Under en tid trodde jag på Guds existens, men detta heliga band bröts redan första dagen jag kom hem. Hela min familj och alla andra i min omgivning betvivlade starkt min nya tro och detta gjorde mig sårad, ensam och besviken. Jag hatade faktumet att ingen tog mig på allvar och att de jämt inflikade en retsam kommentar som "ska du inte be en bordsbön, Sandra?". Jag hade stor lust att spotta dem i ansiktet. Men med tiden svalnade ilskan och därmed tron.


Vem har sagt att tron måste vara långvarig eller ha någonting med Gud att göra? Vi behöver inte tro på det övermäktiga, utan någonting som i våra ögon har större betydelse än allt annat. Tro på att det blir en bättre morgondag. Tro på dina barn, deras instinkter och deras oskyldiga barnasinnen. Tro på att vi kan vinna över cancern. Tro på att det finns något gott i alla människors hjärtan, tro på frihet, fred, kärlek. Tro på en styrka som även den klenaste kan bära inom sig.


Många beskyller religionerna för att ha orsakat krig och dödat hundratals. Men varför skylla på religionerna när det är människan som skapat den? Vi bär skulden och vi kan inte skylla på något annat. Respektera den troende, för det är hans/hennes val, inte ditt. Jag tänker inte få detta att låta som en profetia, men ni har väl ändå förståndet i behåll? Se dig omkring. Vi är alla människor, alla av samma art. Vi må inte ha samma tro men det är det som gör oss unika och befriade från överkontrollerande som hindrar oss från att tänka självständigt. Vi lever inte på medeltiden längre.


Jag ska ge dig ett gott råd, och jag vill att du tänker efter när jag säger detta. Tro på dig själv. Tvivla inte när man talar om människans första steg på månen. Vi är starkare än vi tror, och har lyckats bibehålla en enorm prestationsförmåga genom tiderna, som dyker upp under de mest påfrestande ögonblicken. Vid ögonblick då vi tror att vi ska bryta ihop och dö, men när vi egentligen kan resa oss upp med stolthet och minnas de ljusa stunderna i livet. Människan är kapabel till mer än vi någonsin kan ana. Tvivla aldrig på dig själv, på din förmåga, din styrka. Tro på dig själv.


Isbrytande nyhet!

ANNA!!!!

Jag har en isbrytande nyhet! I fredags gick jag och anna runt och sjöng på en fras i "your love is just a lie" av simple plan. Vi sjöng såhär:

How does it feel when you kiss when you know that I trust you?
And do you think about me when he fucked you


Vid ordet fucked är det tyst i låten, så vi drog slutsatsen att det var det

Men det är så här:

How does it feel when you kiss when you know that I trust you?
And do you think about me when he touches you


Nej, nej nej. Helt fel.

"Kinder-ägg inte kinde-rägg"

Hejhej

Lördag och jag har lite tråkigt. Lite konstigt va, en lördag. Man borde inte ha det. Men nu är det så iaf, ingen vill väl umgås med mig XP
   Jag hade åtminstone jättetrevligt igår. Efter skolan gick jag till badmintonhallen och där fick jag och fellan vänta i två timmar på att anan och tessi skulle bli klara med träningen. Två timmar... lite svårt att komma på nåt att göra. Anna, tessi och andrea var tränare för en grupp småbarn (som bara var två st den här gången) och en till för lite äldre (bara en kom) så det var lite fattigt på elever. Sen åkte vi in till stan för att käka och vem möter vi inte om jenny och lukas? De firade att de varit tillsammans i fem månader, grattis, grattis, grattis :) Vi ville inte direkt störa dem, men vi åkte in tillsammans och sen skulle de gå och käka och vi gick åt ett annat håll. Vi hade kommit överrens om nån inte för dyr men inte heller nån i stil med donken-restaurang, fast det slutade med att vi gick till kungshallen. Det var knökfullt men vi hade tur och kastade oss över närmaste lediga bord. Sen satt vi där i minst en timme och hade jättetrevligt och bara skrattade. Längesen det bara var vi :)
   Sen åkte vi hem och fellan tog bussen hem, men tvilingarna och jag slutade inte kvällen där. Efter lite godisshopping (anna hade beslutsångest framför godishyllorna medan tessi mobbade mig för mitt sätt att säga kinderägg) drog vi hem till dem och myste lite. Therese, den tråkmånsen och den helt sömndruckna, gick och la sig efter ett tag och jag och anna stannade upp kanske en timme och snackade - väldigt mysigt tyckte jag :D sen gick jag hem (själv, AH, lite panik, men jag hade ju musik i öronen så det var lugnt.) Så fort jag kom hem gick jag och la mig, haha, jag var jättetrött eftersom att jag den morgonen hade klivit upp tidigare för att äta frukost i skolan... Zzzzzzzz...

Idag har jag inte gjort någonting. Faktiskt. - ingenting, vilket är rätt skönt. Får se om det blir en favorit i repris imorgon lr om jag kanske får träffa nån, känner mig ganska så isolerad från omvärlden. Snart kommer jag väl fråga vilket år det är, det vore ju ganska typiskt mig och mitt minne.

Ajajaj! Min syrra frågade mig just om hon och jag skulle göra kladdkaka sen - det går ju bara inte att säga nej. Även om jag lovat mig själv att vara lite nyttig. Äh, det är ju lördag va fan. Orkar inte bry mig längre.

Förresten, innan jag slutar måste jag berätta. Nu har vi bestämt oss för vilken katt och vilket namn - Molly. Är inte det gulligt? Konstigt nog kom alla i familjen överrens om det (typ första gången någonsin) och när vi åkte för att träffa katterna i torsdags igen bestämde vi oss nästan direkt. Vi ska ta "Hakan", den med vit fläck på hakan. Utseendemässigt brydde vi oss inte så mkt, men den var socialast och var den enda som inte låg och tryckte under byrån.

                                        

Sötnosen Molly

Nu ska jag avsluta, innan det blir för långt inlägg igen. Kram på er

Portfolio

Här kan man ta sig en titt på saker jag har gjort, bilder som är mina personliga favoriter!


"Sagostund" - bläck, akvarell och akvarellpennor




"Waiting and growing" - bläck och akvarell


"Afrikan" - blyerts


"Gömstället" - bläck och akvarell


"Ur mörkret" - blyerts

"Flingorna", ur Nora - bläck



"Jessica" - blyerts

                              
"Ballerina" - bläck, akvarellpennor


"Skärgård" - blyerts


"Greetings from France" - akvarell, promarker, tusch


"Jag vill nåt mer än leva småstadsliv" - akryl


En tankeställare

Okej, rakt på sak - vilken jävla störd värld vi lever i.

Orkar inte rabbla upp alla lektioner idag, utan går fram till sista, levnadsläran. Vi tittade på film om gatuvåld och jag ryste under hela filmen. Blev lite tårögd oxå när de visade en bror till ett "offer", en 17åring som hade bråkat med nåt gäng. Tydligen hade de sparkat och hoppat jämnfota på den här killens ansikte. Hör ni själva hur jävla dumt det låter???? HOPPA JÄMFOTA PÅ EN ANNAN MÄNNISKAS ANSIKTE?? Jag skäms över att tillhöra denna art av korkade varelser om det ska fortsätta såhär... Det som verkligen högg till i hjärtat var när brodern skulle berätta för reportern hur han tog det, och den misshandlades pappa sade: han ser bättre ut idag. Men brorsan hade inte sett honom dagen innan och blev helt ställd när han såg honom. Mellan snyftningarna sade han "det var inte han som låg där, han var helt förstörd och blodig i ansiktet. Och ändå sa pappa att han såg bättre ut nu och jag tänkte - hur fan såg han ut tidigare?" Snyft. Jag blir rörd. Men får en liten tankeställare när man ser såna filmer. Andra skulle säga; äh, det där har man väl hört eller varit med om, men trots att jag får höra om våldet på nyheter och i tidningar nästan varje dag, kan jag inte riktigt tänka mig hur det är och jag blir inte så illa berörd av det. Jag måste få höra av offren/offrens vänner och andra i sin omgivning/gärningsmännen/vittnen för att förstå hur jävla hemskt det är och hur snabbt inte bara ett liv, utan alla de involverades, förstörs. Blir man inte märkt hela livet efter en sådan sak? Som offer kan man bli utvecklingsstörd eller i värre fall dödad. Som gärningsman kommer man bära på en sådan stor skuld att man säkert fler än en gång tänkt på att ta sitt liv. Som syskon/vän/förälder kommer det bara finnas ett enormt hål och det kan endast fyllas med sorg och hat.



                                            



Kram på er

"Vilken tajming!"

Ni hao!

Har samlat på mig en egen liten församling med kines-nyfikna: Frida, Elin, Emelie och Maja (tja, vet inte om de är så nyfikna, men iaf). Känner mig lite duktig som lärt dem säga "hej", "jag heter...", "vad heter du?" och "jag bor i..." på kinesiska. Men jag skrattar alltid när de ska försöka uttala orden. Haha. När man säger "vad heter du?" uttalas det ungefär så här: (W)oO tjao shanme? När dem ska säga det sista ordet kan det lätt förväxlas "kännerrume?" Känner du mig! Hahaha :D Vilken dålig humor man kan ha ibland...
    Fredag alltså. Och jag är superglad :) den här veckan har gått jättesnabbt och ändå mindes jag inte riktigt vad jag gjorde förra helgen. Matteprov på måndag (FAN!!!) men bortsett från det är nästa vecka hyfsat lugn. Skrev krönika idag på svenskan... gick väl hyfsat... men jag fick inte ens hitta en passande, saftig rubrik till den, eftersom att en Ms Kom-nu-jag-orkar-inte-vänta-längre (dra-i-armen) drog mig ut ur datasalen efter att hon snabbt hade skrivit en rubrik (du vet vem du är!!!) Har inte fått träffa min kära anna och tessi på länge och jag saknar dem. Visst vi ses ju varje dag i skolan, men vi ses ju inte längre, om ni fattar vad jag menar. Dem ska till kristinehamn i helgen och spela badminton, lycka till, jag hejar på er!
   Nå. Angående rubriken, måste det här ha varit en av dem konstigaste eftermiddagarna i hela mitt liv. Okej, nu ska jag inte ge er falska förhoppningar, men jag tycker i alla fall det. Det började med att jag, gabbe och fredrik gick mot busshållplatsen. Det finns ett mkt trafikerat övergångställe som man måste korsa och chansen att överleva om man går över om det är röd gubbe är mkt liten. Jag vill helst inte bli ketchup (Apropå det, gabbe berättade oxå en rolig historia idag. Den gick i stil med såhär:
   Två tomater skulle över vägen. Då kom plötsligt en bil farande och tomaterna lyckades hoppa undan. Då sade den ena tomaten till den andra:
"Nej, nu förstörde vi ju skämtet!"
   Hahahahahahahaha! Jag tyckte den var askul, men somliga har inte min tråkiga humor.)
   Tillbaka till ämnet. Vi gick mot övergångstället och tänkte alla att vi skulle säkert få stå där i fem minuetr innan det blev grön gubbe. Men helt plötsligt blev det grönt för oss trots att vi inte hade tryckt på knappen och inga andra var där! Vilken tajming! Ja då, men det var bara en av många...  Fredrik trodde att det blivit så pga att han var gud och att de små dvärgarna i trafikljusen fick syn på honom och gjorde det grönt för honom. LOL. Sen kanske vi stod vid hållplatsen i en minut, högst, och sen fick vi syn på vår buss komma körandes mott oss. Vilken tajming! Så vi klev på och åkte hemåt, fast jag och gabbe skulle av tidigare för att gå till centrum (och hämta hennes jäkla skor) (förlåt om jag skriver inom paranteser hela tiden, men jag har typ fastnat för dem!). När vi skulle av hände något som är typiskt klumpiga mig. Bussen bromsade till och jag hade liksom sträckt ut ena foten mot luften och i nästa stund föll jag mot golvet med ett "åh jävlar!" Pinsamt. Och gabbe gjorde det inte lättare hon garvade som aldrig förr och vi steg av bussen. Sen flummade vi hela vägen till stinsen med lite superman-poser och jing-ge-li-sånger. Vi hämtade hennes skor, tog en fika (chokladmuffin :P) och var sedan redo att dra.
   Senaste gången vi besökt stinsen hade vi fått stå vid busshållplatsen i säkert en kvart och väntat. Men gissa vad som hände den här gången. När vi gick där, glada och belåtna, såg vi bussen komma. Vi kutade till den, trots att det visade sig sedan att vi inte behövt det, och sade båda två: "vilken jävla tajming!" herregud. Jag började bli lite orolig. Sån här tajming och tur har jag aldrig haft förut. Vi åkte till sollentuna station och började tro att tajmingen avtagit då 607:an mot karolinska inte skulle komma förrän om en kvart. Men så ställde vi oss vid 528:an, och se vad som kom sen? 528:an. Jag började bli lite nervig. Vem kan ha sån tur med bussar? Vi åkte hem. Och DÄRFÖR heter dagens inlägg "Vilken tajming!" För visst var det det? Eller kanske var det skicklighet? Eller små dvärgar i trafikljusstolpen som kontrollerade allt? Jag är iaf glad för det och för att den här dagen har varit bra.

Min farfar och hans gamla kompis har kommti. Ska nog dra nu
Goodbye! Adios! Zaijian! Auf wiederzein! Au revoir! Ciao! Hejdå! (Vi räknade upp vilka språk vi kunde säga hejdå på. Jag tror att det här var alla. Skyll inte på mig om jag stavat fel. Att fela är mänskligt, att förlåta är gudomligt!) :D

                 

        Min muffin :P                       Jag och Gabbe - trötta...               Jag går hem

RSS 2.0