10½ timmar kvar, sen drar jag!
Jag har galet mycket resfeber nu så det är inte sant. Hela dagen har gått åt till att packa ner och upp kläder i resväskan som alltid tycks överskrida maxvikten. Det är ytterst plågsamt att behöva välja bort vissa klädesplagg, man vill ju få med allt! Nåja, nu har jag fått fatt på det. Börjar bli lite nervös nu, har faktiskt inte varit det på hela helgen men nu börjar det kännas i kroppen, hjärnan lyckas nu inse vad jag faktiskt ska göra. Jag känner mig rastlös och utmattad, när jag tittar ut på regnet utanför fönstret vill jag bara åka med en gång!
Tog precis farväl av min syster som jag inte kommer se något mer idag eller imorgon innan jag reser. Kommer sakna henne oerhört mycket! <3
Vill också bara säga tack till alla lyckönskningar, hoppas ni får det bra här i regniga lilla Sverige ;D haha, skojar bara, det kommer nog bli sol så fort mitt plan har lyft, skulle inte förvåna mig. Och visst, det låter som att jag ska vara borta i en evighet, men för mig är 3 veckor en lång tid. Jag hoppas bara på att det kommer bli fint väder och att värdfamiljen är trevliga, så blir väl allt bra. Vi har ju köpt en liten tack-för-att-vi-får-bo-hos-er-present: lingonsylt, hjortronsylt, söderte och en te-sil. Ja, man har ju hört att de gillar te där borta och man vill ge ge dem lite utav vår svenska "kultur". Anna ville köpa en liten plingklocka med en älg på, men den idén nekade vi.
Ska försöka ta mig in på ett Internet-cafè eller låna familjens dator och blogga lite där borta, men förvänta er inte för mycket. Hejdå, puss och kram på er allihop, kommer sakna er!!!
Tog precis farväl av min syster som jag inte kommer se något mer idag eller imorgon innan jag reser. Kommer sakna henne oerhört mycket! <3
Vill också bara säga tack till alla lyckönskningar, hoppas ni får det bra här i regniga lilla Sverige ;D haha, skojar bara, det kommer nog bli sol så fort mitt plan har lyft, skulle inte förvåna mig. Och visst, det låter som att jag ska vara borta i en evighet, men för mig är 3 veckor en lång tid. Jag hoppas bara på att det kommer bli fint väder och att värdfamiljen är trevliga, så blir väl allt bra. Vi har ju köpt en liten tack-för-att-vi-får-bo-hos-er-present: lingonsylt, hjortronsylt, söderte och en te-sil. Ja, man har ju hört att de gillar te där borta och man vill ge ge dem lite utav vår svenska "kultur". Anna ville köpa en liten plingklocka med en älg på, men den idén nekade vi.
Ska försöka ta mig in på ett Internet-cafè eller låna familjens dator och blogga lite där borta, men förvänta er inte för mycket. Hejdå, puss och kram på er allihop, kommer sakna er!!!
Grönt är skönt!
Min helg har hittills bestått av regn, rusk, packning och irrande tankar. Imorse var det dags att gå till Rattens trafikskola och ta handledarkurs med päronen för att få övningsköra mera! Jag är taggad, men dessvärre lär jag ju inte köra någonting innan resan, utan det blir nog i början av juli istället. Sen har jag varit och storhandlat på Apoteket, tro det eller ej, men man plockar lätt på sig grejer där. Lite senare åkte jag och mamma till Vinn (Vivo, Vi, whatever: saknar det gamla namnet!) för att köpa en resväska. Vi hade just valt en vanlig, mörkblå tråk-väska som vi alltid brukar köpa och det är just såna som vi alltid lyckas paja, men så stannade vi till vid några aluminiumväskor. De var förvånansvärt lätta och ursöta! Jag skojade och frågade mamma om vi kunde köpa en illgrön - och det gjorde vi! Haha, har aldrig gjort ett sådant coolt inköp, haha! Men den är ändå jäkligt snygg och dessutom lär det ju inte ta tid förrän man lägger märke till den på flygplatsen.
Japp, nu återstår bara söndagen och jag lär sitta instängd här och oroa mig för om jag glömt något. Jag har ju tyvärr ärvt mitt pappas minne... så jag är inte förvånad om jag glömmer hela väskan på måndag... Håll tummarna för mig!
POK
Japp, nu återstår bara söndagen och jag lär sitta instängd här och oroa mig för om jag glömt något. Jag har ju tyvärr ärvt mitt pappas minne... så jag är inte förvånad om jag glömmer hela väskan på måndag... Håll tummarna för mig!
POK
"Den lilla sjöjungfrun" in my heart!
Kommer hem från en toppen dag med grillning (i regnet), cybertown och The little mermaid. Åh, vad jag älskar den filmen, så härligt söt! Vi såg den på engelska och måste väl medge att svenska versionen är bättre, men det är väl antagligen för att man växt upp med den.
Det börjar närma sig nu... bara helgen kvar till att packa...
God natt på er!
Det börjar närma sig nu... bara helgen kvar till att packa...
God natt på er!
Skolavslutning!
Japp, för mig slutade skolan dagen innan då rå, i onsdags men jag har haft det för stressigt och tar mig tiden nu för att sätta mig ner och skriva, men även lägga in de bilder som vissa så väl önskat av mig ^^ Ni får ursäkta dröjsmålet!
Inget särskilt egentligen, på tok alltför tidigt samlades vi i vår gamla mentorssal tillsammans med mentor "Ms Backman" för att fika. Nåja, fika och fika. Clara hade var så snäll och gjort jättegoda chokladbollar i alla fall! Och Maja hade sina små kakor med sig, som hon beskrev som "mina!" med en girig min, men vad hon menade var att hon tål ju inte så mycket annat för hon är glutenallergiker. Efter vårt lilla möte var det show i aulan, med allt från dans med Prince till pjäser där de stampade i takt på ett skrämmande och militärt sätt. Mot slutet vart det sång och vi fick faktiskt sjunga typ 10 ord ur "Den blomstertid nu kommer", mer sommarsång vart det inte.
Efter kramar och farväl drog vi (jag, Anna, Therese, Fia, Maja, Petra och Censie) hem till mig. Sen till Kista, in på donken för att ta en burgare, sen till Censie för lite rockband och sen hem igen. Mycket pendlande med andra ord och jag avr tydligen den enda som tyckte att det var onödigt att åka till Kista bara för att äta på McDonalds.
Kvällen blev i alla fall lyckad borta i Rotebro. Vi var ett gäng hos Patrik och hade hur roligt som helst, måste göras om! Ett riktigt avslutande firande på denna skolaavslutning. Jag vill samtidigt som jag håller på tacka Anna och tillägna henne en sång:
Tänk vilken tur, att jordgubbar finns, det tycker jag - och min Pelle prins!
Inget särskilt egentligen, på tok alltför tidigt samlades vi i vår gamla mentorssal tillsammans med mentor "Ms Backman" för att fika. Nåja, fika och fika. Clara hade var så snäll och gjort jättegoda chokladbollar i alla fall! Och Maja hade sina små kakor med sig, som hon beskrev som "mina!" med en girig min, men vad hon menade var att hon tål ju inte så mycket annat för hon är glutenallergiker. Efter vårt lilla möte var det show i aulan, med allt från dans med Prince till pjäser där de stampade i takt på ett skrämmande och militärt sätt. Mot slutet vart det sång och vi fick faktiskt sjunga typ 10 ord ur "Den blomstertid nu kommer", mer sommarsång vart det inte.
Efter kramar och farväl drog vi (jag, Anna, Therese, Fia, Maja, Petra och Censie) hem till mig. Sen till Kista, in på donken för att ta en burgare, sen till Censie för lite rockband och sen hem igen. Mycket pendlande med andra ord och jag avr tydligen den enda som tyckte att det var onödigt att åka till Kista bara för att äta på McDonalds.
Kvällen blev i alla fall lyckad borta i Rotebro. Vi var ett gäng hos Patrik och hade hur roligt som helst, måste göras om! Ett riktigt avslutande firande på denna skolaavslutning. Jag vill samtidigt som jag håller på tacka Anna och tillägna henne en sång:
Tänk vilken tur, att jordgubbar finns, det tycker jag - och min Pelle prins!
"Ikväll redlös, imorgon arbetslös."
Klockan är 22.33 och dem sista gästerna har gått. Kvar står en tom villa med tusen kartonger, blommor, ölburkar och en och annan enstaka gammal släkting som ska tillbringa natten här. En själv blir nedflyttad till bäddsängen i källaren - jippie. I alla fall, dagen har varit extremt lyckad och man har varit på topp under största delen av tiden. Blandade känslor har drabbat mig, jag har gråtit två gånger och jag har skrattat desto mer. Det är härligt att träffa släkting så här då och då, på senare tid har man fått se dem mera och jag börjar känna att vi kanske kan binda samman de broar som en gång funnits där och som brunnit ned under mina år som ung tonåring.
Mest är det väl roligt att se dem innan jag åker till England, jag kommer ju inte vara med på midsommar i år vilket smärtar mig och därför är det bra att träffa dem nu istället.
Idag handlade det om min syster Jessica, som från och med nu är absolut absolut vuxen (huh, känns skumt att säga) men hon kommer för alltid vara den lilla flickan som snodde mina presenter när jag väl öppnat dem eller med täppt näsa sade: "Sadra, ska vi leka batman?" Det var först och främst överväldigande att tänka att oj, det är ju för fan allvar nu, min syster har tagit studenten men det andra som fick mig att fälla tårar var när vår pappa ställde sig upp för att hålla ett tal. Han hade knappt börjat förrän tårar fyllde hans ögon och han Jessi var snabbt uppe på fötter och bara kramade honom. Det hugger liksom till i hjärtat att se och jag kan förstå den psykiska smärta mina föräldrar måste genomlida just nu. Han fortsatte med att berätta om några av våra käraste barndomsminnen. Trampbilen, vattenkrigen, snöigloon, ni fattar. Och jag kunde förstås inte hålla gråten inne. Tanken på att aldrig mer få uppleva den barndomen, att min egen syster hade gått och blivit vuxen, var ofattbar. Jag är ju självklart glad för hennes skull, men samtidigt så gör det ju ont.
Kvällen var lyckad med människor som jag älskar och som verkligen kan få mig att skratta. Min present till Jessica blev en silverkedja med tre berlocker: ett lila hjärta, ett peace-märke och en ängel. Detta skulle då symbolisera Peace and love, festivalen i Borlänge som hon älskar och ängeln står för vårt systerskap. Hon lär förstå och jag hoppas att hon kommer minnas oss, de små flickorna med stora flin och gluggar och blont hjälm-liknande hår. 
De som var med på Jessis utspring
La familia!
Syster och jag <3
Jag övar, det är ju bara 2 år kvar... eller 700 dagar kvar eller vad det var...
Jessi har tagit studenten...!
... fy fan va hon e bra!!! :D
Älskar dig av hela mitt hjärta och kan inte fatta att du faktiskt ska sluta i gymnasiet! Grattis syster min, imorgon är du arbetslös xP
Jessi har tagit studenten, Jessi har tagit studenten, Jessi har tagit stude-e-nteeen! - Fy fan va hon e bra!
PS. Öppet hus med en mängd släktingar, kommer vara oåtkomlig de senaste timmarna och tjejer, det kommer dröja ett tag med bilderna från skolavslutningen, men de kommer!
Älskar dig av hela mitt hjärta och kan inte fatta att du faktiskt ska sluta i gymnasiet! Grattis syster min, imorgon är du arbetslös xP
Jessi har tagit studenten, Jessi har tagit studenten, Jessi har tagit stude-e-nteeen! - Fy fan va hon e bra!
Utdrag ur livet nr 1: Överraskningen
Snacka om att jag var chockad. Jag förstod först ingenting. Mitt uppe i all uppståndelse så ska detta hända! Ja, man har ju redan börjat fundera på packningen till England och så, och sedan ska jag resa runt väldigt mcyket i övrigt i sommar: Söderhamn, Skåne, Dalarna, Göteborg... Eller ja, nu blev det ju inte Göteborg trots allt. Låt mig berätta.
Hela familjen satt och åt kycklingwraps och mamma och pappa ville prompt ha hela familjen med. Jag misstänkte förstås ingenting, varför skulle jag? Blev bara lite irriterad när mamma ängsligt undrade var Jessi befann sig 5 minuter innan middagen. Men så satt vi där och de sa att de hade en nyhet.
"Vi ska inte åka till Jönköping eller Göteborg i sommar."
Jag blev förstås nedstämd, jag har ju aldrig varit där och vi pratade om att gå på Liseberg och hela alltet. Och plötsligt kunde vi inte åka, pga att alla hotell och stugor var fullbokade. Men så räckte mamma ett kuvert till mig och Jessi och sade åt oss att vi skulle öppna det. Jag var totalt borta, men Jessi såg misstänkt på mamma och skrattade till.
"Mamma" sa hon, "du kan inte ljuga!"
Det stämmer. Mamma försökte se ledsen ut, men man såg det lilla mystiska Mona Lisa-leendet på hennes läppar. Vi slet upp kuvertet och drog fram ett papper med en fransk flagga på. Först visste jag inte ens vilken flagga det var (aningen trögtänkt, haha) dte tog sin tid för hjärnan att koppla meddelandet.
I sommar ska vi åka till Frankrike, till Cannes! WOW! Jag hade aldrig kunnat tro det! Först ska jag alltså till England och sen när jag kommer hem ska vi till landstället och därefter swosch till Frankrike! Shit, jag har inte hunnit smälta det än och när jag fick veta kunde jag inte sluta le. Vi ska få bo på ett finfint hotell i en vecka i trakter som vi faktiskt semestrat förut, faktiskt förra året, och vi bor tillräckligt långt söderut för att kunna åka till Italien, som jag inte varit i förut. Dessutom ska vi mellanlanda i Tyskland, så tekniskt sett ska jag vara jäkligt mycket utomlands i sommar: England, Frankrike, Italien och Tyskland. OMG! Jag är så jävla glad så det inte är sant! :D
Au revoir från en glad liten fransk lärka
Måndag kväll
Ska snart sätta mig på pappas motorcykel och sen ska vi tillsammans åka till en av Netonnets lagershoppar för att köpa en filmkamera legom till Jessicas student som är på torsdag. Själv slutar man ju dagen före, lycka! Jag är dessutom väldigt glad eftersom att jag har studiedag imorgon, lite onödigt bara med tanke på att det förskjuter sommarlovet ännu mer (vill lärarna trots allt inte bli av med oss?) men jag kan vänta. Imorgon har jag tänkt köpa studentpresenten till storasyrran, lite sent ute kanske, men det har varit mycket på sistone. Kan dock inte avslöja alltför mycket utifall att hon skulle kika in på min lilla blogg, you never know...
Jag kan väl på stående fot konstatera att Netonnet är lättare att hitta än reklamerna utger. Ändå! Har ni sett reklamen, då de går genom skogen och blir allt färre och färre och tillslut är det bara en kvar som helt gråtfärdigt klättrar uppför en kulle och ser lagershoppen? I alla fall, om det skulle hända att jag och pappa inte kommer tillbaka, så vet ni vart vi är.
POK
PS. Har fått veta betygen i alla mina ämnen förutom naturkunskap (jäkla ---) som jag dessutom är mest orolig för att få G i, men resten är jag nöjd med. Fick ett MVG-tillkännagivande i kinesiska (woho!) men jag är glad över VG i både engelska och samhällskunskap. Känns som att världen ler mot mig just nu :)
Jag kan väl på stående fot konstatera att Netonnet är lättare att hitta än reklamerna utger. Ändå! Har ni sett reklamen, då de går genom skogen och blir allt färre och färre och tillslut är det bara en kvar som helt gråtfärdigt klättrar uppför en kulle och ser lagershoppen? I alla fall, om det skulle hända att jag och pappa inte kommer tillbaka, så vet ni vart vi är.
POK
PS. Har fått veta betygen i alla mina ämnen förutom naturkunskap (jäkla ---) som jag dessutom är mest orolig för att få G i, men resten är jag nöjd med. Fick ett MVG-tillkännagivande i kinesiska (woho!) men jag är glad över VG i både engelska och samhällskunskap. Känns som att världen ler mot mig just nu :)
Summering av min helg - VIF
VIF: Very Important Information! Haha, nä jag driver bara, inte den största grejen. Men min helg har varit väldigt rolig och har fått mycket gjort!
Fredag: Jag, Anna, Therese och Maja drar till Felicia. Där blir det bland annat mys framför filmen "Just like Heaven" som Maja hade rekommenderat och jag säger bara att den var jättebra! Otroligt fin och söt film som man borde se.
Lördag: Jag, Anna och Therese är hos mig nästan hela dagen. Ändå går tiden snabbt, en skön dag då vi bland annat går till centrum, spelar roliga spel (letade i en evighet efter mitt gamla tonårsspel "Tjejsnack" uppe på vinden, har ni spelat det? Haha, synd bara att vi inte fann det), tar kvällspromenader med systemkameran i handen och har allmänt roligt.
Söndag: Eftersom Sofia inte hann komma dagen innan åker vi med henne till stan idag och Maja hänger även på, mycket trevligt! Vi stöter på allt från små charmiga killar som trollar med kortlekar till elaka medelålders män som pekar på mig bakifrån och säger "bajs" med stor entusiasm (fråga mig inte varför...). Det blev också hejande på en kompis som förlorat ett vad och blev tvungen att springa i underkläder på stan och sedan bada i fontänen. Haha, det var underhållande! Förutom det så har vi förstås shoppat en massa kläder, jag hittade två par skor från skopunkten som jag tyckte var extremt söta!
Haha, lördagsflum - min karatespark!
Bomben!
Therese vill ha en moppe...
Nyishoppade skor - svarta ballerina och bruna peep toe pumps!
Det återstår nu bara en ynka vecka kvar innan jag åker till England... kan knappt tro det. Får väl se om man kan blogga därborta, haha, annars får ni överleva utan mig ;)
POK
Fredag: Jag, Anna, Therese och Maja drar till Felicia. Där blir det bland annat mys framför filmen "Just like Heaven" som Maja hade rekommenderat och jag säger bara att den var jättebra! Otroligt fin och söt film som man borde se.
Lördag: Jag, Anna och Therese är hos mig nästan hela dagen. Ändå går tiden snabbt, en skön dag då vi bland annat går till centrum, spelar roliga spel (letade i en evighet efter mitt gamla tonårsspel "Tjejsnack" uppe på vinden, har ni spelat det? Haha, synd bara att vi inte fann det), tar kvällspromenader med systemkameran i handen och har allmänt roligt.
Söndag: Eftersom Sofia inte hann komma dagen innan åker vi med henne till stan idag och Maja hänger även på, mycket trevligt! Vi stöter på allt från små charmiga killar som trollar med kortlekar till elaka medelålders män som pekar på mig bakifrån och säger "bajs" med stor entusiasm (fråga mig inte varför...). Det blev också hejande på en kompis som förlorat ett vad och blev tvungen att springa i underkläder på stan och sedan bada i fontänen. Haha, det var underhållande! Förutom det så har vi förstås shoppat en massa kläder, jag hittade två par skor från skopunkten som jag tyckte var extremt söta!
Haha, lördagsflum - min karatespark!
Bomben!
Therese vill ha en moppe...
Nyishoppade skor - svarta ballerina och bruna peep toe pumps!
Det återstår nu bara en ynka vecka kvar innan jag åker till England... kan knappt tro det. Får väl se om man kan blogga därborta, haha, annars får ni överleva utan mig ;)
POK
Nationaldag!
6 juni, och förutom att det är precis ett halvår kvar till min födelsedag, så är det Sveriges nationaldag. Idag ska flaggor av blått och gult vifta, jordgubbstårtor framdukas och ballonger försvinna upp mot himlen. Eller? Nej, om man ska vara ärlig så är vi svenskar väldigt dåliga på att fira nationaldagen, åtminstone har jag uppfattat det så efter egen erfarenhet. Förut var ju inte ens denna dag en röd dag och då stod man på skolgården och fnissade sig igenom nationalsången framför flaggstången. Bortsett från sången var det en helt vanlig dag. Så vi började bättra oss när detta utsågs som en röd dag, men vi är fortfarande väldigt dåliga på firandet. Titta på Norge till exempel. Dem brukar ju ha värsta paraden och hela den karusellen. Ja, de flesta vet ju inte ens varför vi firar Sverige på just denna dag. Jag har faktiskt fått fram att det firas till minne av att Gustav Vasa kröntes till kung denna dag och att vi blev "av med" Kalmarunionen för att bli en självständig stat. Ja, det låter ju bra!
Men hur firar ni nationaldagen då? Är det mycket pam-pam eller bara lite sådär halvtaskig "Du gamla du fria"? Jag vet inte, men ibland kan jag tro att vi inte ärar vårt land så värst mycket för att vi svenskar (ska inte dra alla över en kant nu, ursäkta) är ganska så blyga och att vi må tycka att det är rasistiskt. NÄ, det är det inte. Vi ska vara stolta över vårt land, det kanske inte är så stort ute i den större världen, men i mina ögon är vi ett jäkligt bra land!
Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Go Sweden!
Men hur firar ni nationaldagen då? Är det mycket pam-pam eller bara lite sådär halvtaskig "Du gamla du fria"? Jag vet inte, men ibland kan jag tro att vi inte ärar vårt land så värst mycket för att vi svenskar (ska inte dra alla över en kant nu, ursäkta) är ganska så blyga och att vi må tycka att det är rasistiskt. NÄ, det är det inte. Vi ska vara stolta över vårt land, det kanske inte är så stort ute i den större världen, men i mina ögon är vi ett jäkligt bra land!
Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.
Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.
Go Sweden!
Att strunta i en krossad spegel - modigt eller bara idiotiskt?
Jag loggar in på msn och klickar på inkorgen. Tusentals av irriterande små mail från Facebook, de måste ju banka in namnet i våra huvuden hundra gånger om dagen för att de ska bli nöjda, lite diverse vinnarchanser av 50-tums plasma-tv (yeah, dream on) och slutligen dess upprörande dock ändå så tilltagande kedjebreven. Varför ska folk envisas med att skicka dem? Själv tycker jag de är en plåga. Ändå har jag inte hjärta att slänga dem i papperskorgen. Jag menar, det kan vara något viktigt! Dessutom - är inte ni lite oroliga för att bli förbannade av sju års olycka eller att aldrig finna kärleken?
Skrock, tur och otur - hur tar ni det? Bu eller bä? Ja eller nej? Pyttsan eller ojojojojoj...? Hm. Tål att tänkas på. För vad händer om man lägger nycklarna på bordet, spiller salt, krossar en spegel, ser en svart katt gå över vägen eller går under en stege? Vissa människor skrattar högljutt och segervisst åt detta påhitt. Andra undviker helt enkelt stegar och A-brunnar. Jovisst kan jag komma på mig själv att inte ljust kliva på detta oturliga brunnslock, utan kliver lite vid sidan av. Jag själv tycker inte om att ta risken. För egentligen, ibland kan jag tro på vissa fenomen. Såklart blir jag inte helt förkrossad när spegeln går sönder och jag tror att jag kommer få sju års olycka. Men om jag får ett sms eller ett mail med ett kedjebrev och de liksom "hotar" dig, vad gör du då? Jag tar det säkra före det osäkra och skickar de tio mail jag måste. Detta, mina vänner, skapar därmed ett långt kedjebrev genom åren. Genom hot. Ingen skulle ju skicka vidare för ingenting och en viss någon, en spågumma kanske, vill sätta skräck i folk. Och detta gör hon med hjälp av vidskepelse.
Jag är väl den typen som gärna undviker något av de ovanstående. Men på fredagen den 13 stannar inte jag inne hoprullad i fosterställning under täcket. Skrock kan ibland kännas som ett ironiskt öde som hoppar upp och biter dig i arslet, andra gånger pekar man helt enkelt finger åt den och ber den dra åt helvete. Beroende på dag och humör, vill säga. Men när jag denna dag gick ilsket raskt till busshållplatsen, orolig för att missa den och i just det ögonblicket faller iskalla regndroppar ned i min nacke, muttrar jag för mig själv: "Fru Fortuna, släng dig i väggen."
När jag får en lyckokaka öppnar jag den med stor entusiasm och läser det lilla meddelandet inuti. Ja, detta måste jag ju förstås tro på eftersom att en lyckokaka aldrig hotar utan ger mig bara goda nyheter. Kanske väljer vi vad vi vill tro på utifrån om det ger goda eller dåliga nyheter. Hot i kedjebrev vill man sällan läsa, men en lyckokaka är ju alltid bra att ha!
Men vad säger ni? Tror ni på tur och otur? Eller tar ni som jag det säkra före det osäkra?
Otur? Eller bara ett ironiskt öde?
Skrock, tur och otur - hur tar ni det? Bu eller bä? Ja eller nej? Pyttsan eller ojojojojoj...? Hm. Tål att tänkas på. För vad händer om man lägger nycklarna på bordet, spiller salt, krossar en spegel, ser en svart katt gå över vägen eller går under en stege? Vissa människor skrattar högljutt och segervisst åt detta påhitt. Andra undviker helt enkelt stegar och A-brunnar. Jovisst kan jag komma på mig själv att inte ljust kliva på detta oturliga brunnslock, utan kliver lite vid sidan av. Jag själv tycker inte om att ta risken. För egentligen, ibland kan jag tro på vissa fenomen. Såklart blir jag inte helt förkrossad när spegeln går sönder och jag tror att jag kommer få sju års olycka. Men om jag får ett sms eller ett mail med ett kedjebrev och de liksom "hotar" dig, vad gör du då? Jag tar det säkra före det osäkra och skickar de tio mail jag måste. Detta, mina vänner, skapar därmed ett långt kedjebrev genom åren. Genom hot. Ingen skulle ju skicka vidare för ingenting och en viss någon, en spågumma kanske, vill sätta skräck i folk. Och detta gör hon med hjälp av vidskepelse.
Jag är väl den typen som gärna undviker något av de ovanstående. Men på fredagen den 13 stannar inte jag inne hoprullad i fosterställning under täcket. Skrock kan ibland kännas som ett ironiskt öde som hoppar upp och biter dig i arslet, andra gånger pekar man helt enkelt finger åt den och ber den dra åt helvete. Beroende på dag och humör, vill säga. Men när jag denna dag gick ilsket raskt till busshållplatsen, orolig för att missa den och i just det ögonblicket faller iskalla regndroppar ned i min nacke, muttrar jag för mig själv: "Fru Fortuna, släng dig i väggen."
När jag får en lyckokaka öppnar jag den med stor entusiasm och läser det lilla meddelandet inuti. Ja, detta måste jag ju förstås tro på eftersom att en lyckokaka aldrig hotar utan ger mig bara goda nyheter. Kanske väljer vi vad vi vill tro på utifrån om det ger goda eller dåliga nyheter. Hot i kedjebrev vill man sällan läsa, men en lyckokaka är ju alltid bra att ha!
Men vad säger ni? Tror ni på tur och otur? Eller tar ni som jag det säkra före det osäkra?
Otur? Eller bara ett ironiskt öde?
Nu är man kändisfotograf på allvar!
Hej! Har precis kommit hem från en trevlig middag på kinesiskarestaurangen med familjen, mums med nudlar! Dagen har varit sisådär, men som jag säkert sagt tusen gånger nu är det ju inte så långt kvar så det är väl bara att hålla ut.
En viktig sak jag måste berätta (vilket för er kanske inte är det, men för mig i alla fall) är faktiskt en liten hyllning till min pappa. Han blev nämligen intervjuad och kom med i en tidning! Japp, det är ju lite coolt, han är ju liksom "känd" nu, haha! Det var en intervju om hans jobb, han säljer typ elektronikgrejer till elektriker. Och i en fråga nämnde han faktiskt sin familj och jag citerar: "Jag bor i Sollentuna, är gift och har två döttrar på 16 respektive 18 år." När jag läste detta kunde jag ju inte annat än att konstatera att jag är med i en tidning, 16-åringen, det är ju jag! Jag antar att ni tycker att jag är en dramaqueen eller något åt det hållet, men jag vill faktiskt bara säga grattis till lilla pappsen. Det är inte ofta som han får mycket uppmärksamhet så det är lite kul för honom att stå i rampljuset för en stund. Han förtjänar det verkligen.
Förresten, ser ni fotot av honom här nedanför? Det är jag som tagit bilden med min systemkamera! Så egentligen borde det stå "foto: Sandra Fröjd" någonstans. Haha, kanske början på en karriär som tidningsfotograf kanske? Ett foto på rapparen Petter har man ju redan i arkiven, så var är nästa offer? Alla kändisar där ute, be ware...
Ur tidningen "Volt" s. 23
En viktig sak jag måste berätta (vilket för er kanske inte är det, men för mig i alla fall) är faktiskt en liten hyllning till min pappa. Han blev nämligen intervjuad och kom med i en tidning! Japp, det är ju lite coolt, han är ju liksom "känd" nu, haha! Det var en intervju om hans jobb, han säljer typ elektronikgrejer till elektriker. Och i en fråga nämnde han faktiskt sin familj och jag citerar: "Jag bor i Sollentuna, är gift och har två döttrar på 16 respektive 18 år." När jag läste detta kunde jag ju inte annat än att konstatera att jag är med i en tidning, 16-åringen, det är ju jag! Jag antar att ni tycker att jag är en dramaqueen eller något åt det hållet, men jag vill faktiskt bara säga grattis till lilla pappsen. Det är inte ofta som han får mycket uppmärksamhet så det är lite kul för honom att stå i rampljuset för en stund. Han förtjänar det verkligen.
Förresten, ser ni fotot av honom här nedanför? Det är jag som tagit bilden med min systemkamera! Så egentligen borde det stå "foto: Sandra Fröjd" någonstans. Haha, kanske början på en karriär som tidningsfotograf kanske? Ett foto på rapparen Petter har man ju redan i arkiven, så var är nästa offer? Alla kändisar där ute, be ware...
Ur tidningen "Volt" s. 23
Helvetesvecka, nej då!
Ni kan inte förstå hur glad jag är nu. Tydligen ska vi inte ha ett riktigt muntligt prov som vi brukar ha på kinesiskan, utan bara kunna en dialog utantill! JA! Jag har varit så orolig för det här och nu ska vi inte ha det! Tack, tack så mycket! Min sk. helvetesvecka visade sig inte vara så grym trots allt. Det riktiga muntliga ställdes in och stadsredovisningen flyttas till nästa termin (lite väl långt emellan eller?) men det är extremt skönt.
Ville bara säga det.
Ville bara säga det.
Sista nu...
Sista gympalektionen, sista ritkiga no-letionen, sista samhällskunskapslektionen, sista, sista sista... Allting börjar lida mot sitt slut. Det känns helt underbart att få chansen att säga "sista", fast jag är ändå glad att det inte är "sistasista". Att min syrra ska ta studenten och försvinna från Rudbeck är en aning avskräckande och det blir verkligen en massa sista för henne. Och för mig. Det kanske var igår som jag såg henne i dessa korridorer för sista gången. Nå, tyvärr är det ju inte så för min del, nej två år till ska man ta sig igenom.
Ska snart äta lunch och sen blir det kinesiska, muntligt prov idag om jkag inte misstar mig. Då ska man sitta helt ensam, mitt emot Xiangling och svara hennes frågor som man knappt kan höra eftersom de spelas i ultrarapid. Panik! Jag har haft mardrömmar om detta prov, jag svär och det var inte roligt. Nu är jag extremt nervös och går på nålar, så om någon hoppar upp bakom mig och säger "bu" kommer jag fara upp i taket med ett skrik. Suck.
Nåja, det här är ju ändå sista innan sommarlovet. Det är bara att hålla ut.
Hang in there, kitty!
Ska snart äta lunch och sen blir det kinesiska, muntligt prov idag om jkag inte misstar mig. Då ska man sitta helt ensam, mitt emot Xiangling och svara hennes frågor som man knappt kan höra eftersom de spelas i ultrarapid. Panik! Jag har haft mardrömmar om detta prov, jag svär och det var inte roligt. Nu är jag extremt nervös och går på nålar, så om någon hoppar upp bakom mig och säger "bu" kommer jag fara upp i taket med ett skrik. Suck.
Nåja, det här är ju ändå sista innan sommarlovet. Det är bara att hålla ut.
Hang in there, kitty!
Nu brister det - dags att protestera!
Varje gång man klickar in sig på blogg.se ser man olika små inlägg från helt random människor. Det som lockar till sig mest uppmärksamhet idag är utan tvekan "Twilight"-serien och bl a hetingen Robert Pattison som spelar den gode vampyren. Jag behöver väl inte säga något mer, det är ungefär en chans på miljonen att någon missat detta underliga fenomen. Jag har själv demonstrerat i det tysta med att inte yttra mig vidare om dessa, jag tycker de har fått nog av publicitet, men om alla nu ska vara så envisa så visst. Jag har väl också en rätt att säga min åsikt?
För det första såg jag filmen någon gång i januari, då den ännu inte blivit sedd av halva Sverige vad jag vet. Sen läste jag boken också och jag kan förstås inte förneka att både filmen och boken var bra (noterar att boken var bättre än filmen btw). Sen bröt helvetet ut. Alla ville ha en bit av Twilight, av Robert och hela den paraden. Om jag ska vara ärlig så blev jag så trött på allt tjat om detta och jag är väl mest besviken på att de flesta tycker att "Twilight" är bra för att Robert Pattison är med. På något sätt bli man lite avtänd när alla dreglar över honom och jag blir istället omvänd till den grad att jag börjar tycka att han är oattraktiv. Inget fel på honom nej, men just detta eviga tjat gör att jag blir uttråkad. Så snygg är han inte, tycker jag åtminstone. Jag vet att många lär tycka att jag har fel, men detta är bara vad jag tycker. Ska jag säga det igen? Robert Pattison är inte drop-dead-gorgeous.
Kanske är det bara jag som måste vända mig mot samhällets dominerande åsikter. Lite som med E.M.D-febern. Tycker delvis om deras musik, men eftersom att alla tjejer skriker efter dem stönar jag bara åt deras tjejtjusar-charm. Precis som med Westlife, Backstreet Boys, Tokio Hotel osv. Snälla, sluta med ert tjat om Robert, Twilight och kommande filmer som "New Moon". Jag kommer tröttna! Och det vill jag absolut inte, jag tycker att Stephenie Meyer är en utomordentlig författare! Faktum är att hon får Edward Cullen att framstå som extremt mycket snyggare i ord än vad Robert Pattison någonsin gjort på bild. Ta inget personligt, Robert, det är inte du utan jag...
Really?
För det första såg jag filmen någon gång i januari, då den ännu inte blivit sedd av halva Sverige vad jag vet. Sen läste jag boken också och jag kan förstås inte förneka att både filmen och boken var bra (noterar att boken var bättre än filmen btw). Sen bröt helvetet ut. Alla ville ha en bit av Twilight, av Robert och hela den paraden. Om jag ska vara ärlig så blev jag så trött på allt tjat om detta och jag är väl mest besviken på att de flesta tycker att "Twilight" är bra för att Robert Pattison är med. På något sätt bli man lite avtänd när alla dreglar över honom och jag blir istället omvänd till den grad att jag börjar tycka att han är oattraktiv. Inget fel på honom nej, men just detta eviga tjat gör att jag blir uttråkad. Så snygg är han inte, tycker jag åtminstone. Jag vet att många lär tycka att jag har fel, men detta är bara vad jag tycker. Ska jag säga det igen? Robert Pattison är inte drop-dead-gorgeous.
Kanske är det bara jag som måste vända mig mot samhällets dominerande åsikter. Lite som med E.M.D-febern. Tycker delvis om deras musik, men eftersom att alla tjejer skriker efter dem stönar jag bara åt deras tjejtjusar-charm. Precis som med Westlife, Backstreet Boys, Tokio Hotel osv. Snälla, sluta med ert tjat om Robert, Twilight och kommande filmer som "New Moon". Jag kommer tröttna! Och det vill jag absolut inte, jag tycker att Stephenie Meyer är en utomordentlig författare! Faktum är att hon får Edward Cullen att framstå som extremt mycket snyggare i ord än vad Robert Pattison någonsin gjort på bild. Ta inget personligt, Robert, det är inte du utan jag...
Really?
Strömavbrott - någon som märkte?
Suck, igår kväll blev allt en förvirrande tid av mörker. Och då menar jag becksvart mörker - strömavbrott med andra ord. Runt halv 11 sitter man och myser framför tv:n och så poff bli allting släckt. Kul. Tyckte inte det fanns något annat att göra än att gå och lägga sig. Men så dumt som ironin ska vara, en timme efter att jag somnat vaknar jag av att allting tänds igen. Hela mitt rum blir upplyst, tv:n går på med högsta volym och frysen börjar pipa som attan! Haha, och jag som brukar tycka strömavbrott är mysiga...
Tydligen var det inte bara vår gata som blivit utsatt, större delar av Sollentuna hade tydligen blivit drabbade. Då kan man ju undra vad som hände. Tog en mystisk kriminell maffialiga över kontrollbordet för att komma åt olika oåtkomliga summor pengar? Eller - som en viss någon antydde - hade det skett en sexscen vid spakarna? Hmm... en liten funderare. Jag utesluter den tråkiga orsaken över ett tekniskt fel. Det måste ha skett något mer spännande än så.
Tydligen var det inte bara vår gata som blivit utsatt, större delar av Sollentuna hade tydligen blivit drabbade. Då kan man ju undra vad som hände. Tog en mystisk kriminell maffialiga över kontrollbordet för att komma åt olika oåtkomliga summor pengar? Eller - som en viss någon antydde - hade det skett en sexscen vid spakarna? Hmm... en liten funderare. Jag utesluter den tråkiga orsaken över ett tekniskt fel. Det måste ha skett något mer spännande än så.
